Batteriet
Fordonets energikälla. Vilka typer av batterier finns, och vad är dess för- och nackdelar?
Läs mer →Batteri, motor, kontroller och gasreglage. Drivlinan är kraftkedjan som omvandlar lagrad energi till rörelse. Här får du en översikt – med fördjupningar på egna sidor.

Tänk dig ett hemmabyggt elektriskt fordon på två hjul som kan ge många elmopeder en match i acceleration. Hemligheten ligger i drivlinan – batteri, motorstyrenhet (kontroller), motor och gasreglage som tillsammans omvandlar energi till framdrivning. Vi förklarar nyckelkomponenterna och hur de samverkar, samt varför vi på Gbike valt lösningarna vi valt för kiten.
Vill du fördjupa dig i varje komponent? Klicka vidare för en mer detaljerad genomgång av respektive del.
Fordonets energikälla. Vilka typer av batterier finns, och vad är dess för- och nackdelar?
Läs mer →Drivlinans hjärna. Vad är en kontrollers uppgift, och hur funkar de?
Läs mer →Vilka typer av motorer finns det, och vad är deras för- och nackdelar?
Läs mer →Hur funkar gasreglaget, och vilka typer av gasreglering används?
Läs mer →Drivlinan består av fyra huvudkomponenter som arbetar tillsammans i en väldefinierad kedja. Här går vi igenom dem en och en, och förklarar vad varje del gör.
Batteriet är drivlinans kraftkälla och lagrar all den elektriska energi som motorn omvandlar till rörelse. I moderna elfordon används nästan uteslutande litiumjonbatterier tack vare deras höga energitäthet och förhållandevis låga vikt.
Viktigt: Batteriets hälsa påverkar hela systemets prestanda. Ett välskött batteri med korrekt laddning och lagring kan hålla i tusentals laddcykler.
Om batteriet är kraftkällan är motorkontrollern hjärnan som styr hur den kraften används. Kontrollern tar emot signaler från gasreglaget och omvandlar batteriets likström (DC) till den växelström (AC) som motorn behöver.
Motorn är den komponent som faktiskt omvandlar elektrisk energi till mekanisk rotation. I GBIKE 1 använder vi en Permanentmagnet-synkronmotor (PMSM) i navmotorutförande med direktdrift – motorn sitter direkt i bakhjulet utan kedja eller växellåda.
Det finns en rad olika typer av PMSM, och vi kommer gå igenom dem i detalj i vår artikel om motorer.
Gasreglaget är den enda komponenten i drivlinan som du som förare fysiskt interagerar med. Det är din direkta kontroll över hur mycket kraft motorn ska leverera.
De flesta moderna gasreglage använder en Hall-sensor som omvandlar vridreglagesets läge till en elektrisk signal. I vilat läge (ingen gas) mäter sensorn cirka 1 V. När du vrider till fullt gas stiger signalen till cirka 4 V. Kontrollern läser denna spänning och anpassar motoreffekten därefter.
Vi har brutit ner drivlinan i dess beståndsdelar, men det är helheten som skapar magin. Scenario: du ger halv gas, Hall‑sensorn i gasreglaget skickar ca 2–3 V till kontrollern som doserar fasströmmar, batteriet levererar exempelvis ~40 A inom säkra gränser, motorn generar vridmoment och farten stiger mjukt. Öppnar du till full gas ökas fas‑spänningen successivt upp mot batteriets 72 V i takt med varvtalet, allt inom strömgränsen ~80 A.
Behöver du sakta in släpper du gasen – kontrollern stryper. Med bromssensorer kan systemet dessutom aktivera regenerativ bromsning i direktdriven navmotor: mjuk motorbroms och en liten återladdning.
Komponentmatchning är avgörande. Batteriets spänning/ström, kontrollerns gränser och motorns tålighet måste balanseras. I GBIKE 1 är delarna dimensionerade för varandra – 72 V‑paket, strömgränser kring 80 A och en 35 mm‑stator som tål hård körning – för en stark men driftsäker drivlina.
Under utveckling: GBIKE 2, nästa generations kit, där vi tar lärdomarna vidare och höjer ribban.